Blogg sökes!!

 Jag vill följa en blogg som uteslutar utseendefixering, räknandes utav kalorier, vikt minskning, stureplan, kläder, mode ja ni fattar vinken!
Vart finns det en smart blogg, skrivandes av en levande människa, som bryr sej om VIKTIGA ting och som vet vad hon/han snackar om?

Länkar uppskattas!

Inlägg utan rubrik. Aa det var bra så!

Jag känner inte igen mej själv längre. Jag snusar, blev störtkär, drar allt på kortet. Måste jag fortsätta? Ska berätta om ett par saker som hänt på jobbet under sommaren, har hänt en jävla del, men minnet håller inte alla gånger!

Jag står i baren, plötsligt kommer en av våra spydiga stammisar fram som är en välkänd äldre dam här i Öregrund. 
Jag - Ja tack? 
Damen - Ja jag tänkte ta en Blazer. 
Jag låtsades att inte höra, utan säger artigt. - En gång till?
Damen - En blazer! Jag ska ha en blazer! 
Jag lät huvudet skratta lite för sej självt en stund, eftersom att blaza tex är inte drickbart, utan det är ju något helt annat. 
Damen hänger över baren och höjer rösten och pekar åt alla möjliga håll i vårat sortiment - En BLAAAZER!  
Och jag är ju duktigt serviceminded, så jag är ju alltid så förtjusande trevlig oavsett situationerna.
Jag igen - En blazer säger du? Och får jag fråga vad det är för något?
Damen - Andra hyllan i kylen..
Jag som först då förstår att hon menar en Baccardi Breezer. Plockar fram den...
Damen - Ja jag har ju sagt det hela tiden, en blazer!!!

Jag springer ute på uteserveringen och ska precis plocka av ett bord där två äldre herrar sitter som precis har ätit våran Strömming med färskpressad potatis.
Jag - Smakade det bra?
Båda nickar och svarade att det smakade bra.
Den ena gubben - Men det var ju något nytt..
Jag - Något nytt?
Gubben - Ja det var ett himla konstigt sätt att servera strömming på..
Jag och den andra gubben som sitter vid samma bord bara tittar på honom frågandes.
Gubben - Ja det är första gången i hela mitt liv jag äter ris till strömming!
Jag - Men det serverades med pressad potatis.
Gubben - Jahaaa!! Så det var det, det var? Jag trodde det var ris... Som sagt det smakade bra!

Jag är precis på väg fram till ett bord där ett medelålderspar sitter, och jag ska lämna notan. När jag lägger ner notan så griper damen tag i min hand och håller stadigt medans hon kollar mej i ögonen.
- Du är värdefull.
Jag kunde inte göra annat än att titta på henne...
Damen - Du är unik... Och en väldigt värdefull människa, glöm inte det.
Jag chockad - Jahaa... Eeh...
Damen fortsätter - Han har en plan för dej!

Snacka om att jag var i chock, haha. Men anyway, dom glömde deras paraply och som tur var hade dom inte hunnit långt, utan dom var precis utanför restaurangen.
Jag - Ursäkta... Ni har glömt erat paraply.
Dom tackade, och damen säger - Gud välsigne dej!


Ja jag vet NO LIFE ! Men fyfan vad man har garvat....

Åååh det nästan bästa är när jag har ett bord ute där det sitter en välklädd äldre man med sin hustru, märks mycket väl att de är lite utav överklass och kommer antagligen från sthlm.
Jag tar beställningen, och dom ska ha ett dyrt rött vin, men ingenting att äta.
När jag precis ska gå in, så hojtar han efter mej.
Jag - Ja?
Han - Ursäkta men jag måste bara få fråga... Era pizzor?
Jag - Mm?
Han - Bakar ni dom själva?

Haha, nej vi köper dom på ica... ?! Seriöst? Folk är roliga... =P


Oooh, btw, jag har en ny kärlek i dryckväg, White russian med mörk rom istället för vodka. Yummie!



Förresten! Har glömt att säga det... Men jag gick ner 8 kilo första månaden jag jobbade... haha... aweeesssooome!
 
Pallar
inte skriva mer nu, jag o Fie drar tidigt imorrn.. So long fetokisar!

Den där.. Den.. Den enda?

Hur många gånger har man bara inte ringt och beklagat sej för sina vänner att man har hittat "den". Men precis som vanligt, så har det hamnat käppar i hjulet. Allt vill bara inte gå sin väg. Utan alltid är det något som bara förstör allting. Och hur charmerande skulle det inte få vara att ha titeln "mitt livs kärlek"? Tänk att få vara den där, som man absolut inte kan glömma. Att få vara just den där som håller en annan sömnlös på nätterna.  

Och den här 24 timmars kärleken är klart värst! Man träffar någon, har sina stunder, och människan bor tvärs över hela landet. Finns ingen chans att ni ska ses igen, och båda var för upptagna för att komma ihåg att byta nummer. Ja, 24 timmar... Man grämer sej helt enkelt i 24 timmar, men sen är det som bortblåst alla känslor, ingen idé att bryta ner sej för ingenting. Men håll med om att det är en jävla period på att vara sjukt jävla jobbig?




Önskar bara att man fick vara "The one" nångång.


Kärlek? Crap?

Okej, hur ska jag lägga upp det? Kör bara... Lär ju visa sej ifall du förstår vad jag skriver! För att folk ska kunna hitta sin soulmate, så kan man ju inte ta VEM som helst. Eller? Alltså så har man sina krav, Tex, ska helst se ut på ett visst sätt, har han ölkagge så håller det inte, är hon längre än jag så funkar det ju bara inte, om vi ska festa och hon har högklackat kommer jag känna mej som Frodo, Nej tack.
 Han måste veta vad han vill med sitt liv, jag kan ju omöjligt ta hem Han och presentera honom för min parents, Ja det här är HMM och jobbar på donken i andra korsningen i city. Donken? Inte tillräckligt flashigt.. Eller Ja det här är Lina och hon har inget jobb utan har en riktig Sugardaddy. Och ja, när farsans pengar tar slut? Ja då börjar hon leva på dej.
Och helst utav allt så ska folk vara rena! Återställare, ta en öl på en vardag, röka på nångång per år, snattat godis från konsum, snusa... Sorry men det finns inte med på kartan... Akta så inte din besserwisser till homie sätter sin 50 kronors latte i halsen när hon spydigt kommer med : Oh my god, har ditt ragg samma jacka det här året som året innan?! Men du som ser så jävla bra ut, kan ju hitta någon bättre än han/hon?!
Släpp tanken, skitsamma om din gamla flirt har hittat ett fuckface efter dej... Vad ska du göra åt saken? Är han/hon lycklig? Unna hon/han det...
Ytliga äckliga jävla människor... Inte konstigt att man har sug efter saker och ting, vem fan orkar hålla sej vaken i den här patetiska och ynkliga världen?


Ser du hur mycket krav det blev, på bara tio minuters äckligt bloggskrivandes MED pauser? Inte konstigt att folk kör singular-racet!

Jag är helt enkelt för jävla BITTER!


Summer o8

Slutkörd, depressed, sjuk.  Sommaren 08 är finished. Säsongen ute i Öregrund är finally över! Och man kan äntligen pusta ut. Och det är dags att bege sej hemåt om någon dag. Och jag har hunnit med en hel del....

Jag har lyckats charma mej in i en stjärnkocks hjärta, jag har cyklat in i en hus vägg, jag har jobbat så mycket så att jag brutit ihop ett x antal gånger, jag har fått höjdar dricks i sommar, jag har druckit 2800kronors champagne, jag har rökt pipa, jag har lyckats bränna 10 lakan på ingenting, jag och fie har lyckats att få en trubadur på en restaurang att sitta vid vårat bord och sjunga Kom änglar med Winnerbäck, jag har varit så lagom drunk att jag somna på en toalett. Och nu medans jag sitter här och skriver, så har hjärtat förstått att Adam (Kocken) faktiskt har charmat mej ruggigt.

Åååh! Nu pallar jag inte skriva mera. Blir bara pissed off...



Stum.

Jag har jobbat två veckor i streck, mina pass har varit på MINST 12 timmar VARJE dag. Och i bara Fredags jobbade jag 17 timmar. Jag är så slut psykiskt, så jag bryter ihop vartannat. Men jag håller masken ändå, nu är det bara någon vecka kvar. Och jag tappade rösten igår, så jag var tvungen att sjuka mej. Och jag har inte fått tillbaks rösten än. Skitjobbigt... =/  Att jobba så mycket som jag har gjort, det tär inte på kroppen, utan mest på psyket! Jag har varit så borta, att jag knappt ser skillnad på en rödspätta och en snitzel när jag ska servera. Eller kommer på mej själv om att göra en xzante drink, när jag egentligen skulle ha gjort en vanlig jävla whiterussian...
Om ulleråker har en akutmottagning så checkar jag definitivt in efter augusti... Eller hookar upp med en förorts botaniker!




Jaa, jag klagar. Men jag har inget liv, jag jobbar mer än av jag sover, och jag äter när jag tvingar mej själv att ta två minuters break för att kasta i mej något.


Jag vill ha min röst tillbaka.... =( Fan så jävla frustrerande det är att vara utan! Skitliv.... Over n out!

RSS 2.0