Den där.. Den.. Den enda?
Hur många gånger har man bara inte ringt och beklagat sej för sina vänner att man har hittat "den". Men precis som vanligt, så har det hamnat käppar i hjulet. Allt vill bara inte gå sin väg. Utan alltid är det något som bara förstör allting. Och hur charmerande skulle det inte få vara att ha titeln "mitt livs kärlek"? Tänk att få vara den där, som man absolut inte kan glömma. Att få vara just den där som håller en annan sömnlös på nätterna.
Och den här 24 timmars kärleken är klart värst! Man träffar någon, har sina stunder, och människan bor tvärs över hela landet. Finns ingen chans att ni ska ses igen, och båda var för upptagna för att komma ihåg att byta nummer. Ja, 24 timmar... Man grämer sej helt enkelt i 24 timmar, men sen är det som bortblåst alla känslor, ingen idé att bryta ner sej för ingenting. Men håll med om att det är en jävla period på att vara sjukt jävla jobbig?
Önskar bara att man fick vara "The one" nångång.
