Kahlua

Det går inte att beskriva mitt liv i ord. Då det inte finns några så stora ord, att beskriva det med.
Just nu känns det relativt ljust i mitt liv. Jag har saker som jag varken vill eller kan släppa, det är jag medveten om. Oavsett ifall det är bra eller dåligt.
 
Det är de här tankarna som gör mig glad, det är det här som gör att jag vill fortsätta ta steg i livet! Och jag hade aldrig klarat det utan er. Och där inräknas alla mina bröder och systrar.


Nu sitter jag och funderar ifall jag ska le och känna att jag lever. Vågar jag börja leva igen? Vågar jag ge mig ut på den igenvuxna stigen? Vågar jag känna? En sak är säker och det är att jag aldrig hade vågat det själv.