Kahlua

Jag vill inte blotta min själ eller mitt hjärta för någon. Och jag har kommit på varför. Jag vill inte att världen ska se mej som liten, värdelös, o alldeles jävla bortkommen. Jag vill bara längst längst in, begrava allt det dåliga, och lägga det goda ovanpå. Så jag slipper bli påmind om skiten. Men det blir jag ibland ändå. Jo tack, jag vet hur det känns när man bara vill låta allt rinna ur händerna precis som sand, men å andra sidan så är dom där sandkornen värda så enormt mycket. Usch vad det är jobbigt att vara något mellanting. Ska jag vara helt ärlig? Jag HATAR att jag inte är perfekt. Jag VET att jag aldrig kommer bli ens i närheten av perfekt. Men jag behöver seriöst vara perfekt för att må bra. Så äre bara. Jag hatar det jag gör hela jävla tiden mot mej själv, mot er som står mej närmast. . Jag orkar inte mer. Vill bara stänga in mej någonstans o aldrig mer blicka mot den här kalla, kalla världen. Jag skäms. Jag skäms så fruktansvärt. Nu önskar jag att jag inte ens berättat det för någon. Då hade jag inte varit i den här sitsen nu. Då alla är sjukt besvikna på mej. Jag önskar önskar önskar att allt kunnat vara som förut. Jag vill ha mitt liv tillbaks..


My heart has been taken by violence . .